hpositiv

...är vad jag är just nu! Jag är bara så himla ledsen, känns som jag inte orkar med någonting längre. Jag blir inte gravid, så är det bara, det gör inte saken lättare att varenda människa jag stöter på glatt berättar att de är gravida. (självklart inte alla, men det känns så just nu). En tjej jag känner har två barn innan som hon inte kan ta hand om och visst f-n är hon på smällen igen. Vad har jag gjort för att förtjäna det här?????????????? Jag är besviken på en nära anhörig till mig, hennes jävla sms om min sjukdom "du har väl en sjukdom som gör att man dör förr eller senare" "Du har stora problem, det har väl alla hivare". Hur kan man vara så genomrutten???????! Det värsta är att hon inte törs svara i telefon när hon är nykter så man kan föra en dialog med henne. USCH! Så förlåt att jag inte bloggar, har liksom bara sånt här tråkigt att skriva om, och det känns inte så upplyftande det heller:( Kram på er och var rädda om er. Tänk på vad ni säger till varandra, ord kan såra mer en ett slag.

Har verkligen ingen anledning till att jag inte har bloggat på så länge:)! Men, jag har inte haft några funderingar att dela direkt. NU har jag det. Som ni vet försöker vi skaffa barn, men det går trögt. Då dök frågan upp, VARFÖR kan jag som hiv positiv kvinna inte få hjälp att bli gravid???? Om det hade varit min man som var sjuk, hade det inte varit några problem att få spermier tvättade, men som kvinna måste jag vara frisk?! Det är ganska konstigt med tanke på att om MANNEN är sjuk blir barnet garanterat sjukt, medans jag som kvinna har nästan 0% risk att överföra smittan.... Ja, självklart är det ju så att om mannen har bra medicinering och spermierna tvättas är ju risken också i stort sett 0. Men ändå, är inte det diskriminering egentligen?????

Jaha, nu har jag ringt till tandläkaren och talat om att jag har blodsmitta. Tänkte att jag skulle göra det innan jag kommer dit. Vilken skillnad mot min gamla tandläkare!

"Hej, jag ska vara hos er idag 10.30, ville bara tala om i förväg att jag har HIV, så att ni vet det"
"Jaha, jag skriver in det, men du kommer få uppge det igen i hälsodeklarationen eftersom du är ny hos oss"
"Ja, jag förstår det, men jag tänkte bara att ni skulle veta om ni behöver extra tid efter mig"
"Va? Nej, varför skulle vi behöva det? Låter inte som du har så bra erfarenhet? "
"Nja, jag skulle bara få komma eftermiddagar hos min gamla tandläkare för de behövde städa extra efter mig" "Haha, nej då, vi städar efter alla. Du är så välkommen, vi ses 10.30".

Känns så himla bra! Ingen särbehandling där inte. Känns som en tandläkare jag kan stanna hos OM dom inte gör mig illa, för då byter jag igen! (Har en otrolig tandläkar skräck!!!)
Kram

Ja, jag kommer att gå tillbaka, helt underbara, snabbt och smärtfritt är min tand lagad:)

Sophie om Svar Sophie:

Inte uppgett smitta bara för att du inte velat?! Fy sjutton, hur respektlös och egoistisk kan man vara? Denna blogg har jag inget intresse av att följa längre... tack och adjö!

Nu blev jag orolig att jag skrivit fel, men det har jag faktiskt inte, det står inte att jag uppgett det för att jag inte velat, det står faktiskt för att jag inte VETAT! Och det är ju en väsentlig skillnad!!!
Synd att du inte vill följa bloggen, men det är ju valfritt.
Kram
Sophie om Svar till Sophie igen:

Ooops, sorry! Hur kunde jag läsa så fel, haha. Det är stor skillnad på vetat och velat...

Ja, hårfin:) Skönt att du såg mitt svar, hade känts trist om någon gick omkring och trodde att jag var en avskyvärd människa:)
Kram

Sophie om Tandläkaren...:

Den stackars receptionisten har inte bestämt reglerna för hur blodsmitta ska hanteras inom landstinget... Hon ville förklara för dig (om än lite klumpigt kanske) varför du måste få sista tiden på dagen. Kart man rengör efter varje patient, men man kan inte virkonstäda hela tiden utifall någon skulle ha blodsmitta, det finns helt enkelt inte resurser för det.

Hur kan du bli förbannad på en lag som skyddar oss som jobbar inom vården? Det är klart att man alltid har i åtanke att pat kan ha blodsmitta, men om man vet det innan kan man utföra extra försiktighetsåtgärder, avsätta mer tid och inte låta tex oerfarna studenter ta blodprov. Förstår att det är hemskt för dig att ha drabbats av HIV, och jag lider verkligen med dig. Kram

Nja, det där stämmer inte riktigt, för att anledningen till att man uppger blodsmitta är om de själva skulle göra sig illa, det ska alltid städas lika noga efter varje patient, då man inte vet vem som är smittad eller ej. Det är ju inte så att man behöver städa hela rummet för att en person med blodsmitta varit där, bara de instrument som använts och eventuella blodstänk.
Jag är inte "förbannad" på lagen, men eftersom jag kan vara smittad utan att faktiskt veta om det, borde man ju ändå skydda sig som om alla vore smittade, eller hur? Jag har ju varit hos både tandläkaren och varit och tagit blodprover UTAN att uppge att jag varit smittad av den enkla anledningen att jag inte vetat. DÄRFÖR tycker jag det är bättre att man utgår ifrån att alla har blodsmitta. Det är ju också så att jag behöver inte uppge att det är HIV jag har om jag inte vill, det räcker att säga att det är blodsmitta.
Jag jobbar själv inom vården så jag ser ju ofta det nonchaleras med att använda handskar osv. Jag tycker också att det vore en trygghet för pat om sjukvårdspersonal utgick från att alla är smittade, för det kan ju faktiskt vara så att även personalen helt omedvetet bär på en smitta. På infektion är det ganska ofta studenter som tar proverna, i alla fall på mig, eftersom jag är extremt lättstucken.
Nej, det är inte HEMSKT att ha drabbats av HIV. HEMSKT vore det att ha drabbats av cancer! HIV ställer krav på mig, att jag sköter min hälsa lite extra noga, att jag äter mina mediciner osv osv. Men jag lever och jag överlever!
Kram

Dricker Pro Aktiv, äter sunt, nu är det bara att hoppas att nästa prov visar att mitt elaka kolesterol är på värg neråt igen. Annars vet i fasen hur jag ska övertyga min läkare att jag INTE ska byta mediciner. (vore ju om jag äntligen var gravid då...)
Orkar verkligen inte gå igenom alla biverkningar ny medicin ger! Eller, det är ju inte SÄKERT att det blir så, men jag kommer alltför väl ihåg hur det var förra gången. Sjukskriven från och till (mest till) under ett helt år! Magen pajade totalt, trött något kopiöst! Nej nej, jag vill inte!
Jag vet inte vad jag mer ska göra, jag har alltid motionerat mycket, sen jag blev sambo har ja ätit precis som man ska för att vara hälsosam, mycket fisk, mandlar, nötter, grönsaker osv. (Min man är ett riktigt hälsofreak). Jag vet att det är en biverkning av medicinen, men nog borde det ju gå att få ner det ändå???!!! (Hoppas hoppas).
Kram

Kämpar på för att bli gravid, undrar om det lyckats denna gång? Är lätt illamående fram o tillbaka, lite öm i brösten och gått över 1 dag nu.... Kanske bara önsketänkande, ska väl ta och göra ett test i morgon bitti, men är så himla rädd för att det ska vara negativt - igen:(.
Håll tummarna!
Kram